Eff you, mother... effer

Veckan innan gore-veckan såg jag lite, och så även nu veckan efter. Bl.a. följande:

- Date Night (2010). Roligare efter än under. Kom och tänka på saker som faktiskt var riktigt roliga, fast liksom efteråt. T.ex. när jag läser det här är massa saker helroligt (typ spoilers men kanske inte ändå).
- Burn after reading (2008). Typ två år sen med att se den här. Gillar bröderna. Gillar alltid castingen. Gillar tokerierna. Och det här var en bra Coen-rulle, inte ett dugg besviken.
- Thirst (2009). Aa men herregud, så himla bra film. Asiatisk (Sydkorea) vampyrfilm med enormt hjärta och stor finkänsla. Jag satt som klistrad och 2,5 timmar. Jättemycket ett tips.
- TV Junkie (2006). Hjärtgripande dokumentär om en tv-snubbe som är mitt i karriär och familjeskapande under ett tungt missbruk. Han har gjort videodagbok under typ hela livet och detta blev film. Aj aj, jobbigt.
- The Hand (1981). Väldigt oläskig 80-tals-rysare/skräckis/thriller. Osäker på benämningen där, antar typ horror. Oliver Stone på regi! Kan förbli osedd.
- Världens lyckligaste folk (2009). Dokumentär av Lena Sundström. Här är första delen på youtube. Värt att checka in.

- Work of art (2010) s01e01-03. Detta finns - så himla smidigt - här!. Går knappt och hitta på annat vis, fick detta tips.
- Sober House s01. Deltagare från Celeb Rehab s01+02 ska bo lite i ett sober house. Friare än själva rehab och eget ansvar och allt det där. Grejen går väl ut på att man ska bli så himla ledsen på de (Steven Adler) som relapsar. Det var ett tag sedan jag såg de två första säsongerna av C.R. så jag hade nog uppskattat S.H. s02 (dvs efter C.R. s03) mer kanske.
En konstig grej bara, Steven A bara försvann i sista avsnittet. Dom hade någon slags hejdåmiddag och inte ett ord om Steven, ingen berättarröst, inget från dr Drew. Skumt och slarvigt!
- The City s02e01-07. Åh they're back. Snustorra Whitney och überbitchen Olivia. Supersköna Erin och läskiga Roxy. Jag ba njuter av dessa tillrättalagda scener.

Annars har jag spenderat mycket ledig tid framför fotbollen, duh. Min fotbollscrush sedan drygt 10 år:

a sight for gore eyes

Jag har inte lyckats hålla tassarna borta från mappen med namnet "10 sickest movies of all time". Nu har jag ju redan sett ungefär hälften av dessa väl utvalda bitar, men det osedda ska bli sett.
Senaste veckan har alltså inneburit mycket äckel för ögonen och man blir lite skruvad i skallen efter inmatning av denna slags filmkonst. Många konstiga tankar.

- Cutting Moments (1997). Denna kortfilm "handlade om" en fru som inte fick någon uppmärksamhet och bestämde sig för att klippa bort sina läppar. Sen bröst (det fick maken njuta av att genomföra). Japp. Arty och blodigt.
- Murder-Set-Pieces (2004). Galen Nazi-fuck som på olika kreativa sätt har ihjäl tjejer på löpande band (han är så arg på dom av någon anledning). Och ett barn har han ihjäl också. Mycket blod hela filmen igenom, men inga detaljer direkt. Var väldigt omskriven när den kom, typ att det skulle vara den mest avskyvärda ever, men nej nej. Klart den är rätt extrem men absolut inget man inte kan hantera. Och skratta lite fick man (vilket troligen inte var avsikten).
- Cannibal Holocaust (1980). Den här har jag ju faktiskt sett förr (förutom de sista 10 minuterna vilka var helt värda att se). Classic. Fast något av det mest upprörande är väl ändå att djuren blir dödade på riktigt. I denna film finns det många, grafiska, ovanliga sekvenser som man inte sett någon annanstans. Originellt och obehagligt, precis som det ska vara.
- Salò or the 100 days of sodom (1975). Den här jag också sett. Två gånger. Så himla classic. Så himla originell och obehaglig. Plot: Ett gäng übervrickade fascister i 40-talets Italien kidnappar ett gäng teens för att leva ut sina fantasier och äckelheter med/på. Sex, feces, kiss samt mental och fysisk tortyr och terror. Det finns inget som slår denna film i crazyness, på gott.
- August Underground´s Mordum (2003). Också sett förut. Jag ba hatar den här. Den är så störigt dålig och irriterade. Varför jag såg om den om jag hatar den? Jo, jag var ju på en gore-spree och tänkte att den kanske är bättre andra gången. Dumt. Bortslängd tid. Usel wannabe snuff med folk som bara skriker och gormar i 1,5 timmar. Som någon sa på IMDb - "If you like this you are retarded". Amen. Det mest disturbing är väl att bruden (en av "huvudpersonerna") ligger med sin brorsa. Upprörande på riktigt.
För övrigt är fenomenet Snuff något av det läskigaste jag vet. Det är helt vansinnigt galet och så vet man inte om det faktiskt är på riktigt eller inte. Tänk om det är! Liksom så. Snuff alltså, hjälp.
- Aftermath (1994). Den här kortfilmen skulle jag mer vilja påstå är olämplig (on the nose iofs). Jäkligt grafisk (fejkkroppar) om obducent som lemlästar en döing på alla möjliga vis.
- Guinea Pig 2 (1985). Såg första filmen för rätt länge sen men vill minnas att den var rätt jobbig att se. Den här var ganska långsam och inte så händelserik. En riktigt nice hand/armavhuggning som är svår att inte bli fascinerad av, The Dismemberment. Riktigt realistiska scener, så att säga. Kuriosa att Charlie Sheen trodde det var snuff och anmälde till FBI hihi.

De tre sista filmerna (sett samtliga förr):
- Irreversible (2002). På min topp 10 av världens bästa filmer. Sällan varit så tagen efter en film som den gången jag såg den för första gången. Det är ett riktigt mästerverk, den här filmen.
- Men behind the sun (1988). Tung skit. Om expriment på människor m.m. i andra världskrigets Japan, based on true events. Fortfarande inte sett en viss kattscen (som iofs ska vara fejk). Inte ett dugg skrattretande utan verkligen magknipsjobbig. Lite "se när man blundar"-effekt.
- Ichi the Killer (2001). Sannerligen en favorit i genren. Man gillar Ichi liksom, Ichi the Killer. Mycket effektsökeri, såklart, men det hör ju hemma i alla dessa rullar!

Över lag tycker jag att det faktiskt är väl utvalda filmer för en sammanfattning av disturbing-genren. Även om kanske skulle ta bort tex Irreversible och lägga till tex Martyrs.
Men nu är detta goremaraton över för denna gång. Tillbaks till mer eller mindre normaltittande. Rätt skönt.

Från Cutting Moments (bild som MMSades till Pelle och fick Paulines macka att komma tillbaka, nästan):

Jag älskar den här låten.

Och den här.

Come on have a go if you think you´re hard enough

Sen har jag sett:

- Dog Soldiers (2002). Britter, varulvar, skog och skjutvapen blir en ganska underhållande rulle. Jo den var bra.
- Harry Brown (2009). Den här var rätt bad ass. Superbra. Och Jack O'Connell. Thug teens som terrar folk i mindre engelsk stad/förort. Michael Caine som gamling som får nog.
- Feed (2005). En film om feeders! Menad att vara gross och det var den också.
- The Descent part 2 (2009). Jag tyckte den här var bra. Inte helt impad av första rullen vilket jag har fått bastning för men den här gillade jag mer.
- A Nightmare on Elm Street (2010). En scen var ganska snygg. Resten ganske sketet. Dålig ny Freddy, han lät dålig och töntig och såg inte klok ut. Och ja, Original-Freddy ser väldigt klok ut. Är inte helt emot remakes men det här gick väl inte hem ändå. Och Ella från Melrose Place (anno 2009) i huvudroll, nä nä. Sen så älskar jag ju Robert Englund överdrivet mycket som Freddy, så det går väl inte att göra mig nöjd för fem öre antar jag.

- The Hills s06e01-07. Här händer det grejer. Speidi är mer wack än vanligt och Brody makes a girl go gay och Kristin är härlig men otrovärdig i allt hon tar sig för. Lo är soft.
- Celebrity Rehab s03. Riktigt bra säsong. Tyckte mycket om de två första säsongerna men det här var min favorit (och sen var det ju ett tag sedan man såg dom). Vad jag dock missat är Sober House, så det är på schemat nu (om det går att hitta). Can't wait att få se Heidi och Tom i Sober House. Och Mike Starr som ba breaks my heart, längtar efter honom där också.

Sen har jag fortsatt lite med Friday Night Lights, några avsnitt sådär. Och så har jag börjat se om Skins - världens bästa serie.

En favvobild från NYC på det.

Ass-to-mouth x 3

Jag börjar ju glömma! Tiden ba går.
Här är typ maj/lite juni månads tittade.

- The Human Centipede, 1st sequence (2009). Vilken kanonrulle. På riktigt, jag gillade den verkligen. En kort stund av fysiskt illamående och jag-kan-inte-slita-blicken gör den här film. Kul även att vänner också gillade den (se bild nedan). Längtar till uppföljaren nästa år.
- Nowhere Boy (2009). Den där filmen om John Lennon typ. Var väl okej.
- Dread (2009). Endast slutdelen var intressant. Sådär okej.
- The Tournament (2009). Halvkul film. Ian Somerhalder. Skjuta, blod, skoj. Kunde varit utan.
- Kidulthood (2006). Thugs i västra London. Tuff skit. Mycket sevärd.
- Play Misty For Me (1971)- Clintans regidebut. Det var en bra regidebut.
- Vinyan (2008). Vilken skitfilm. Mest iaf. Tänker inte tipsa om den iaf.
- The Devils Backbone (2001). El espinazo del diablo. Fin spökhistoria. Och spanska spökbarn är alltid lite läskigare.
- Son of Rambow (2007). Urbra film.
- August Rush (2007). Sentimental smörja mest och lite småbra ibland.
- One Tree Hill s07e20-22. Det var ganska kul mot slutet, sen var säsongen slut. Fast tänk att serien får fortsätta utan Peyton och Lucas, det är ju konstigt. Minst en säsong till alltså!

Här är min partner in like! Inspirerande!