Inte riktigt kunna plöja som jag önskat, tidsmässigt. Men jag gör så gott jag kan. Föffan.

- Foxes (1980). En av mina absoluta bästa. Har haft den på en skakig gammal VHS i alla år. Det var ett riktigt fint återseende. Tips tips!
- All About Eve (1950). Bra gammal rulle. Bette Davis liksom. Dom kallas ju inte klassiker för intet.
- Stockholmsnatt (1987). Inte sett förut! Inte förstått! Helt galet! Satt med handen för ansiktet i skämsläge samtidigt som jag inte kunde slita blicken. Ååååhh den var underbar. Paolo.
- Trick 'r Treat (2008). Typ skräckis på nåt sätt. Kanske gaaanska okej i vissa moment. Inget jag tipsar vidare.
- The Mothman Prophecies (2002). Ett tips jag läste mig till i en bekants blogg med bra smak! En kommentar sa att att detta var hennes bästa skräckis, måste man ju ge sig på. Inte min favorit. Förmodligen inte topp 100. Men den var ganska bra.
- Gangster No 1 (2000). Paul Bettany är ju så urhet och Malcom McDowell är ju så världsabra. Halvgillade filmen, den var lite cooky vilket var bra men rätt tunn. Ja, äh jag vet inte.
- Benny's Video (1992). Världens bästa Michael Haneke. Älskar det geniet. Så sjukt bra film. En kort grej var LÄSKIG, helt sant.


Det som ramlat ner i brevlådan under veckan är Doors (inte sett på många år) och Eden Lake (bra film jag sett en gång, köpte pga brutalheten och Jack O'Connell). Även Escape from New York på ingång. Nu blir det till att hålla i pengarna och köpa kul film i NYC istället. Peppen på det är ju inte att leka med. Eller jo just precis, att leka med.

Just trying to stay in touch.

Segt med uppdatering över tittet. Men här veckans och kanske även förra veckans faktiskt.

Teve:
- Treme s01e01-02. Ny hit series från HBO, hyllad och älskad efter piloten. Folk i US har väl ett svagt New Orleans-hjärta och HBO gör faktiskt väldigt fina serier. Själv vill jag se lite mer för att gilla massa.
- Vampire Diaries s01e12-18. Ganska underhållande liten serie. Rar och oförarglig.
- ANTM e14s06-08. Faktiskt en ganska dålig säsong.
- Kvartersdoktorn e01-07. Underbar svensk dokumentärfilmserie i sju delar. Så mänskligt att man skäms.

Apropå "sjukhusserier" så är det nåt av det bästa jag vet. När det är på riktigt alltså, även om Grey's kan vara himla bra. Favoriterna är Trauma - Livet på akuten lördagar på Tv4 Fakta, Johns Hopkins på kanal 9, Förlossningskliniken (och superbra Riskförlossningar) på olika Tv4-kanaler, Det kungliga lasarettet på nån Tv4-kanal och den här danska med ambulanskillarna som åker på larm och grejer i Köpenhamn är jättebra men jag minns inte vad den heter eller vilken kanal! Dessa är mina bästa som ses på tv.
Men jag skulle vilja ha mer grafiskt foto, så att säga. Även om Trauma gör ett ganska bra jobb.

Tragiskt på fler sätt än det självklara.

Glömt att nämna den tragiska döden av Peter Steele i förra veckan, en imponerande människa. Främst för att han var med i det bra bandet Type O Negative vars platta Bloody Kisses jag typ levde tillsammans med under 94-95(?). Har inte lyssnat på den på så många år, körde igång den nu och känslor från den tiden kom tillbaka direkt när första tonen ljudar. Det var verkligen mycket känslor back then, angående allt och alla, riktiga och djupa känslor (sic!). Stor skillnad från nu, på gott och ont.
Här är skivans bästa låt:
Type O Negative - Världens Bästa Cover (Summer Breeze)
Och här är hela:
Bloody Kisses (hela skivan är inte bra, men det som är bra är skitbra. Gillade inte heller nånannan av skivorna direkt.)

Kan ju knappast bara varit jag som älskade den här skivan.
Jo! Och det andra tragiska är ju att jag lyssnar på den igen först när jag blir påmind, dvs när nån dör. Dumt. Tänkte iofs på den för några månader sedan men tog aldrig tag i saken.
Men åååååhh Dye em black BLACK BLACK BLACK BLACK NUMBER OOONE
Hahah fiffan vad bra.

Dagens kärlek goes to...

Crispin Hellion Glover som fyller år idag! Grattis på dennes 46 årsdag.

Tre favoriter på det:





Glover attempted to arm wrestle and head-kick David Letterman when he had him on the show 1987. Speculation was that Glover was on an acid trip. This is the follow-up where the two discuss the previous appearance and Glover plugs his album.

Hur känns peppen på den här då?

Jo, den känns maximal.

och filmen

Sammanfattning av filmerna senaste två-tre veckorna.

- I´m Not There - Lite för svårarty för min smak, men koncept och idé var fint. Och såklart musik och så. Men jag var lite uttråkad.
- Insomnia - Al Pacino-deckar-thriller. Men jag var lite uttråkad.
- Bright Star - Mycket fint skådespel och set men jag var nog lite uttråkad ändå. Men Ben Whishaw är ju fantastisk.
- One Dark Night - 80-tals skräckis och jag vet inte vad jag förväntade mig egentligen. Snabbspolade väl 1/3 typ.
- Silent Night Deadly Night - Se ovan.
- Summers Moon (Summers Blood) - Se ovan, minus det där med 80-tal. Apdåligt, bör tilläggas dock.
- The Boat that Rocked - Ganska mysig faktiskt. Såklart rolig musik och Philip Seymour Hoffman (hej pelle, tänker på dig!) är kul i en kul roll. Även andra karaktärer som gjorde lite intryck på en härdad tittare som jag. Men jag glömde filmen ganska snabbt ändå.
- Synecdoche, New York - Knas-Kaufman gör ännu en knasfilm. Tyvärr såg jag bara halva först, för att se klart dagen efter och jag tror att det förtog känslan. Blev så himlans knasigt när det väl blev det. Bra PSH igen.


Sen tänker jag mycket på en sak. Filmkritiker världen över (tex Bloody Disgusting, några av de mesta härdade i sammanhanget) har mycket att säga om den här filmen. Filmen innehåller riktigt avskyvärda saker som jag inte ens tänker ta i text (jag har läst mig till detaljer huuuua) men ändå är jag sååå lockad. Säger folk att filmen våldtar min själ är det inte helt avskräckande. Inte alls faktiskt, tvärtom. Säger folk att de önskar att de kunde göra filmen osedd, blir det ett smärre mål att se den.
MEN - saken är, att jag kanske inte borde ändå. Inte för att den verkar finnas där ute i cyberrymden ännu (även om jag helst skulle köpa/se på bio för support av småproduktioner tvivlar jag på att den släpps snart samt ens kommer visas) så det kanske inte ens blir aktuellt på ett tag. Men jag tänker på alternativen att se eller inte se många gånger om dagen. Does this make me a bad person?
Svårt.
Tycker att jag sett mycket i "disturbing-genren" (som jag tycker är en bra sammanfattande titel) och extremefilmer, tex alla de som nämns i recensionen ovan, men detta verkar vara något utan dess like. Dessutom har jag förmåga att ha saker kvar på näthinnan. Alltså jag vet inte.
Ska börja med att titta på trailern. Om sanningen ska fram har jag faktiskt undvikit det några veckor nu. *Bör nog inte försöka se filmen, känner jag nu*

omstart

Serierna senaste två-tre veckorna:

-Skins. Typ världens top fem serier någonsin (i min bok). Skulle ge min högra arm för att få se den igen för första gången. Jag levde tillsammans med serien under de cirka 10 dagarna jag plöjde den. Formade hela min tillvaro. Jag var typ helt tagen och på nåt sätt och det var det ganska skönt när säsong 4 var slut och jag var tvungen att pausa. Säsong 5 är antagligen i UK-tv till hösten (endast giss).
Sen blev jag ju kär också. Han heter Jack O'Connell och är världens lad. The lad och of lads. Detta har hänt två gånger förut, denna "star crush". River Phoenix som liten knodd och sedan Brad Renfro som 20+-åring. Herregud. Sen är ju Ian Somerhalder världens vackraste människa, men inte så mycket mer än så.

- ANTM s14e03-05. Mmm gillare. Fortfarande. Alltid.
- Cougar Town s01e17-19. Cute.
- Gossip Girl s03e15-17 (snart även e18). Asdåligt. Nån, typ Emelie, sa trötta författare och verkligen så.
- Life Unexpected s01e07-12. Hmm a ja, kollar vidare. Grinar minst en gång per avsnitt, på exakt rätt ställe. Har sympati för "rätt" personer. Skaparna måste gjort nåt rätt?

- Hemlös. En UR-produktion av högsta kvalitétsinnehåll. Här är första avsnittet av 10. Se. Se se se. Viktigt, skulle jag vilja säga.
Fast man kan hoppa över Thorsten Flinck-avsnittet.

Detta var serierna alltså. Filmer ovan.

Och här är crushen (även om jag inte nödvändigtvis gillar generation 2 bäst. Saknar Cassie med hela min being):

nice

Ännu en film låg på hallmattan vid dagens hemkomst.
À l'intérieur (eng Inside). En riktigt bra film. Massa blod men även rysarvibbar i vissa scener. Dessutom är skådisen Beatrice Dalle helt sjukt obehaglig och perfekt i rollen.
Omslaget är ju ett av världens bästa (läskigt och lockande).

Dagens man, ingen protest

Grattis på födelsedagen idag (71 år), du geniale man. Man älskar dig.

Tro't eller ej - med min ypperliga filmsmak

Idag droppade en av min barndoms favoritfilmer ner i brevlådan, nämligen denna rätt töntiga film kallad Outrageous Fortune, (Par i Damer fick den heta i Sverige).
Här är en favoritscen, helt klart. Mäktiga grejer.

Halvnöje.

Det här var det bästa i I'm not there. Vilket iofs var bra som fan.

Yes!

För om 105 minuter börjar tv:s bästa program: Trauma - Livet på akuten

Ännu en räddad bakislördagkväll.

Men tänker man ändå inte på:

Charles Manson när Jim Sturgess sjunger "Do you, don't you want me to love you
I'm coming down fast, but I'm miles above you". Gillar inte alls Across the Universe. Gillar dock några Manson-remake filmer samt dokumentärer. Är ju dessvärre en av de svårt fascinerade och läser och ser allt jag kommer över angående ämnet...